Jobbigt, idag. Ja vad ska man säga? Då var urnan ned satt i jorden. Fina blommor och en fin namn skyöt med ditt namn på. Men detta känns fortfarande som en overklighet... en mardröm som jag inte kan fly eller vakna upp ifrån. Jag vill ha tillbaks dig.

Att se en film på dig, där man hörde din röst. (som om vi pratade i telefon) Nej fy fan det var inte bra Saknar dig, mer än jag faktiskt folk kan förstå. Hjärte smärta kallas detta.  

Väck mig, snälla. Befria mig. Jag orkar faktiskt inte.