Tiden den går, den går jävligt fort. Men jag vill inte påstå att tiden läker alla sår.. dumt på hitt.

Har jobbat som en tok föregående vecka, jobbar nu tills på onsdga sen får man hämta andan EN jävla dag.. Sen jobba sig igenom helgen. MEn det ger ju pengar, så jag ska ju inte klaga.. och pengar är det som behövs.

Dagarna man är ledig, eller jobbar 14-21 el 16-21, känns så enormt tunga. Kan inte gå till henne och fika som man är van vid. Och så förut att en ny person har flyttat in i mammas lägenhet. Jag står seriöst inte ut här mer snart, det är tufft. Söka jobb på annaan ort kanske? =/ (överdrivet) men det är tungt. Vill ha min mamma!

Alla andra får man höra att dem mår dåligt, och det är så jävla synd om er ja. Visst. Men inte många fråga hur jag mår eller verka bry sig så mycket, det finns ett få tal... knappt en hand räcker till er. Ni andra som mår så psykiskt dåligt, ni har iaf er mamma kvar i livet.

Vill bara på peka det. Jag vill ite höra era problem, klart jag tycker synd om er.. men jag kan inte hjälpa er i dagensläge. Inte äns att lyssna på er.. orkar inte det. jag har för mycket själv. Ni kanske skulle lyssa på mig ist, och bry er om nått annat än er själva.

Sitter är men min kaffe kopp, och dator i knät. Fick bli häst ledig idag iaf... skönt. Orkar snart inte med stallet. Börjar tröttna.

Älskar min häst så jävla mycket. Och trivs när jag är där. Men men jobb, hem, hund och sambo.. blir häst kraken åt sido satt. Vet inte vad jag ska göra =( Har så dåligt samvete för honom.

Vart iaf en mysig skritt tur i det fina vädret igår, Peter och Valle gick med, vart kummelbyrundan.
 40 min ca. Karl och hund går sakta ;) om man gämför med C. hihii

Ingen träning denna vecka men tänkte försöka hoppa lite på Torsdag.

I dag får han vila. I morrn blir det väl longering. Ons får vi se..

Nej nu ska ja dricka upp mitt kaffe lite..

 vilket är enormt skönt.. vila upp mig nu två dagar för att få krafter att jobba 6 dagar till på raken.

Fre,lör,söm,mån,tis och ons jobbar man  sen fre lös sön igen. Suck dubbel helg. Jobbar dag dessutom. Hatar det, men det är rätt sköt ändå, för då hinner man med stall och allt efter jobbet, sen laga mat och äta tsm med Peter.

Vad händer idag då? Hänga tvätt iaf, är häst ledig. Ska väl in till stan käka med Jonna.

Ska först ta en längre sväng med Valle, sen göra mig i ordning.. eller nja tvärt om.

Blir att slappa ca 40 min... sen iväg. Blir valle förvisso ensam ca 4h på eftermiddagen, men så få det väl bli han är ändå snart 7 mån.

Jajaj.. nu kolla runt lite på rustas hemsida.

Hunden, Matte kommer hem ifrån jobbet.... det bästa som finns.

Det är dags att gå ut för en kiss runda och lite lek.... det bästa som finns!!

( hunden river lägenheten medans matte o husse är borta) och nu får matte städa... Hunden damsugaren hjälp.

Matte får städa... det bästa som finns.Nu är det dags för middag, hundmaten Oh bsta som finns!!

Katten 1060 dagen i fångenskap.Nu får matte städa igen efter det där monstret som dom har släpat in i huset. Att dom aldrig lär sig, jag minnsann vandaliserar inte hemmet!!

Katten gå ut i ur och skur får mat när "dom" bestämmer, prata bebis språk med hunden och han tycker att allt dom gör är det bästa som finns. Djuret ju sjukt i huvudet.
 (suck, jag går och river sönder nått som är mattes för att hoppas på att hunden får skäll och för hoppningsvis åker ut ifrån mitt revir så jag ensam kan förgöra mina kidnappare) För hunden lär ju inte hjälpa mig.

Tillbaks till verkligheten, det är nästan så här hemma. Haha.

Härligt, det vart lite dressyr på ridbanan förut. Red ca 30 min. Men körde lite rep ifrån träningen i Torsdags. Det gick bra.

Ska vara nöjd, även om vi fick köpa med högervarvet. Men han släppte på en lite volt och var enormt mjuk och fin, så skrittade av efter det.

I morgon är det jobb 10-16 sen ut till stallet, blir att skritta lilla kummelby rundan.

Kommande veckans schema för Ceasar och mig lyder...

Måndag: Skritta ca 30 min ute.

Tisdag: Longering, men fokus lydnad och avslappning vid igång sättningar. (lägga till en och annan bom) 20 min

Onsdag: Dressyr träning för Agge, 30 min.

Torsdag: Vilo dag

Fredag: Om det är trort på ridbanan, så tänkte jag mig hoppning.=)

Lördag: Skogen/ uteritt

Söndag: Skritta ut. 30 min

Ceasar har en veckan 2 vilo dagar, och en annan 1, allt beroende på hur jag jobbar, och hur väder ser ut.

Och med vilo dag räknar jag allt som hör till longering/ träning/ridning/ ja allt.

Funderar på att köpa mig en tillfällig dressyr sadel (en billig) tills jag har råd att köpa mig en bättre kanske dyrare?

En svart dressyr sadel, och ett svart dressyr träns. Grått schabrak och gråa lindor/ skydd. För jag gillar grått, det är neutralt och stilrent.

I vår sen tänkte jag börja (om träningaran går bra) att tränings tävla lite i dressyr, börja med L:B sen försöka ta oss upp mot L:A.

Sen får jag se om jag lyckas övertala Madde till att köra lite CRs, mellan 60-80cm. (jag ska givetvis testa någon med) typ 50 cm haha.

Nej nu ska jag ta och göra mig lite kvälls te. =) bye bye

Och vi sov länge idag med, åt frukost tillsammans sen började vi små städa lite.

Jonna kommer hit en stund sen, ska hjälpa henne me nått skol arbete.

Blir stall sen. Veckan ha sett ojäm ut.

Veckans schema såg ut så här.

Mån: Vilodag pg av vädret

Tis: Uteritt med Jessica... pigg o stark häst

Ons: Madde red ut, han var star och pigg då med

Tors: Dressyr träning, för Agge.. gick bra lugn och följsam häst. Lite svår o höger varv.

Fre: Madde red ut, gick mkt bättre inte lite fullt pigg häst.

Lör: Vilodag.

Sön: Hoppas på att kunna rida ignom honom på banan.

Nu ska jag ut och möta upp jonna.. Skriver mera sen

Jobbigt, idag. Ja vad ska man säga? Då var urnan ned satt i jorden. Fina blommor och en fin namn skyöt med ditt namn på. Men detta känns fortfarande som en overklighet... en mardröm som jag inte kan fly eller vakna upp ifrån. Jag vill ha tillbaks dig.

Att se en film på dig, där man hörde din röst. (som om vi pratade i telefon) Nej fy fan det var inte bra Saknar dig, mer än jag faktiskt folk kan förstå. Hjärte smärta kallas detta.  

Väck mig, snälla. Befria mig. Jag orkar faktiskt inte.

"Cell delning utan kontroll" är samlings namnet på ett antal sjukdommar med okontrollerad celltillväxt som medför att det nya cellerna förstör den omgivande vävnaden.

Jag som många andra hatar denna sjuktdom, vet int äns om jag skulle vilja se någon jag avskyr äns få den, cancern tar allt för många människors liv. Sen att 3 av 4 kan räddas, det är väl bra. (men det gäller viss cancer inte cancer in det stora hela)

Det är så orehört viktigt att gå på alla kotroller, mammografi 1a gången vid 40 år, sen vart 5e år.

Min mamma fick börst cancer, hon hade gått på kontroller. Vid 40år och vid 45, (ingen cancer upptäcktes) ochd et stämde.

Sen id 50år, så sket mamma i att gå, varför vet jag inte. Hon trodde nog som många tänker, det drabbar inte mig. Eftersom det inte var något sist är det nog inget nu häller, och det kanske det inte var häller då. Inget vi får veta.

När mamma var 56, en sommar började det göra lite ont i bröstet, små knölar kom fram. Efter några veckor, så vart det värre, Då gick hon till vårdcentralen. Och dom gav henne remiss till läkaren på sjukhuset. Och där kom det fram till att det var brös cancer. (som antagligen hade funnits i flera år) Ska jag vara ärlig så tror jag mamma misstänkte detta redan nått år innan hon gick till läkaren.

Det värsta trodde vi skulle hända redan då. Sen i februari 2008 så upptäckte dem lite på levern också.. NEJ alltså verkligen NEJ. Var min tanke, mamma fick genomgå cellgifter vart enorm dålig, fick cancer tabletter. Cancer höll sig väl inom sin ram, sen vert mamma dålig till och från och vart inaggd då o då. Under dessa år.

Jag vill tycka själv att mammas bästa tid i sjukdommen var 2010-början av 2012. Då modercystan fassn i bröstet, som upptäcktes försen så hade cancer lyckas sprida sig, som sagt till levern och på lite andra små ställen (kanske var irellivanta?) ingen vet. Men lever cancer är farligt mkt farligt.

vart 3e månad under dessa år gick mamma på rönken kontroller, cancern verkade vilja vaara i inom sin ram. (bra) Sen en koll under förra året (höst) så hade visst cancern ökat lite lite lite, men dom upptäckte då också att cencer medicinen mamma fick inte verkade längre, hon vart alltså immun. Så hon fick pröva någon annan mecin, den sista dom kude erbjuda.

Jag tror mamma började förstå att det kanske är värre detta än vad vi alla trott. Men ändå ville hon leva ut sitt liv. Hon var alltid gald och possetiv till livet. Stark kvinna.

Sen i år, 2012... började allt dalaa utför. mamma var stark och possetiv, levern var förstorad, och knölig. Kunde inte rena blodet ordentligt. (levern är kroppen reningsverk) utan den dör vi, tyvärr är det så.

Mamma hade ont alltså, men sa sällan nått. I maj 2012, åkte mamma o hennes serbo till mallorca, mamma fyllde 60 i juni, och detta var en 60år resa kan man säga. =)

Sen när mamma kom hem, var väl allt ok ett kort tag, sen började hon bli gul... och jag över driver inte hon såg ut som en lussebulle.. saffrans gul. Tester gjordes hepatit inget var det. Och jag kommer ihåg det så väl, det var agusti, min syster skulle komma och hälsa på mamma. Och detta var någon dag innan, så sa jag till mamma att när levern "lägger av" så blir kroppen gul, och funkar det inte på kortison (som mamma hade fått mot detta då) så finns bara ett ända alternativ kvar, och det är levertransplantation. Och det gör dom inte på en cancer sjuk. Så där började man ana fara. Syrran kom sedan på tisdagen i agusti 21a agusti tror jag det var. På onsdagarn skulle mamma till linköping till onkologen för att prata med läkaren om proverna.

Hon åkte på morgonen.. Sen klockan 10.45 ringde mamma. Oh okej tänkte jag nu ringer hon oc berättar att det kommer bli bra detta, att hon hade börjat svara på kotrisonet. Men icke.. jag svarade.. det var tyst en kort stunt sen hörde jag.

"Hej hjärtat.... ehm jo det är så här" Neeej var min tanke. Säg det inte.

Men jo. Hon sa det.

"Det finns inte mycket mer läkarna kan göra för mig nu" sa hon men lite halv ledsen röst. Jag hör henne säga det där i huvudet om och om igen.

Jag minns att jag frågade vad som menades med det. (även om jag visste)

"jaha, det är nog bara att vänta ut nu" var det hon sa, senkunde jag inte prata mera för jag bröt ihop.

Så ringde Stefan och vi åkte upp till Linköping vi syskon.

Och på torsdagen så var sista dagen mamma satt upp, och alla var där. Allt gick så fort.

Lördagen sen gav hon upp.. kl 13.25 den 25e agusti 2012... vi var där när hon tog det sista andetaget. Man såg hur stjälen lämnade kroppen. Det var varcket men ändå hemskt.. Jag fick som en black out, bara skrek och sprang runt i korridoren, Inte trodde jag väl att jag som 24år skulle mista min mamma. Min starka klippa och grund här i världen.

Drabbas man av lever cancer är det sällsynt att man lever över 5år. Mamma levde med det i 4år och 8 mån.

60år och 70 dagar, det den tid mamma fick på joden. Det är inte rättvist.

Jag har skrivit en väldigt kort verssion av detta nu, finns så mycket mer att tillägga och säga, kanske gör det någon gång.

Men att skriva detta var jobbigt nog, erkännadet av hur ens mamma dog. Att äns säga det, hon är död?! Det är fortfarande overkligt.

Tungt,  jag hatar cancern. Och hade det gått att rädda hennes liv om hon gjort mammografin när hon var 55? (tyvärr är nog svaret ja) Så alla ni där ute, gå på alla koller som finns. Skippa inget, det är inte värt det. Det är ingen sjukdom att leka med.

Cancer är celldelning utan kontroll!

// Sofie

Och det merks verkligen. röda o gula löv, extremt mycket löv på marken. Sen mellan 10-13 är det rätt skönt ute, sol och ca 13 grader ute, sen blir det pang... grått och ca 6 grader kaaallt. Så typiskt höst.

Började dagen med att motionera hunden (morgon runda) sen fick han frukost. Och jag tog en shake... Tvättade och hängde tvätt. Tog en jogging runda bara 20 min, utan hund. (orkade inte)

Sen stallet, Ceasar var lite svullen på vänster fram ben, han hade ett sår som han precis verkade ha gjort. Såret och svullnaden satt vid kotan.. så typiskt, men verkade inte halt. Just då i allafall.. hoppas verkligen inte det är nått med det där nu.

Trött på skadade djur..

Vart longering 25 min för C, han var extremt duktig, trampade på fint, lyfte rygg och jobbade bra med hela bakpartiet, och verkligen lyfte ALLA fyra ben riktigt fint.. det går riktigt luftigt och fint ut... Dock så lekte han ju verkligen arab så var nog mycket därför.

Hehe men det var kul att se... i morgon tänkte jag ta lilla kummelbyrundan och skritta. Bara skritta.

Blir en lugn start för C denna vecka, sen blir det att träna för Agge med under slutet av veckan.

Tog en, två bilder på C i dag, vart ingen super bilder men han är så unerbart söt alltså..

Nu blir det att varva ner, sen sova.. kram sofie